Sara Edström

innan snöovädersveckan kom den allra första snön för säsongen och var lätt och pirrig.

vi hade en ny plåtkruka till lilla monsteran. jag köpte en till sofia i födelsedagspresent och kunde inte låta bli att köpa en hem också.

och satt upp en ny liten hylla som jag fick av min mammas arbetskamrat. VA hur kan en va så snäll. det är en hylla endast till för växter. t ex den lite glesa och spretiga elefantörat som skulle kunnat heta sputnik

och t ex silverrankan som kommer från en stickling från en gigantisk vi hade förut samt de här plättarna i luften till höger. rekommenderar alla som inte är så bra på *växtvård* att skaffa en silverranka väldigt lätt växt att hålla vid liv och växer som ogräs.

när vi jobbat klart för dagen så tog vi en aw i soffan (både jag johan jobbade hemifrån). han gjorde en drink till mig med mango/passionsfruktspuré lime och rom. smällgod & den bär namnet »exotic passion« enligt uppfinnaren himself fick jag veta när jag frågade nu

 själv bjöd jag honom på en ginger beer + whiskey-grogg. min favvogrogg.

sen gick vi på date jag och den här gullisen. & det var allt om det. puss

söndagssammanfattningen är här! den här veckan har varit så brutalt mycket bättre än min förra. känns nästan pinsamt att skriva med tanke på läget i världen osv men nä. det är sant. har fått hänga med många av mina älsklingsmänniskor så det har känts fint i kropp och själ. så glad ändå att det inte varit tvärtom vet inte vad jag gjort om presidenvalet varit förra veckan när jag inte alls hade det bra.

vi kör bara en snabblista i dag med bara två tips:

musiktips:
resan – torkel rasmusson. ÄLSKAR den dängan 

& ett mattips:
gör råraka i väffeljärn! sophie lärde mig detta. riv potatis och dra ur vätska genom att salta och lägga på hushållspapper. sen är det bara att klicka ut i ett smörat våffeljärn och köra tills den är krispig och go. servera med creme fraiche och rödlök och tångkaviar och citron t ex mmmm. enkelt och gott.

och naturligtvis telefonfoton från veckan:

i måndags fick jag ett sms på jobbet från johan i vilket han berättade att det var kladdkakans dag = kvällens aktivitet var given. vi toppade hela spektaklet med after eight och det blev förvånansvärt gott. pralinerna liksom smälte ihop med kakan så det blev lite koligt mvh en i vanliga fall after eight-skeptiker. 

 i tisdags var jag och sofia ute och åt middag på ile roi på kungsholmen. vi var inbjudna av pilsner urquell att testa deras olika ölhällningar. hade det så jävulskt fint och sofia gjorde mig så pepp på livet. klok och fin och ärlig och härlig = hon. 

i onsdags vaknade vi tidigt och klarvaket till fönsterbrädor fyllda med snö & oroväckande notiser på telefonen.

utsikten från kontoret var fin. 

och på vägen hem passerade jag den ena strandade bussen efter den andre

och oplogade vägar. de värsta fick jag erfara på natten när jag skulle hem från jobbet. ingen kollektivtrafik gick och taxi stockholm låg nere. till slut fick jag tag i en uber och kunde komma hem men alltså har ni någon gång åkt på en oplogad motorväg i 40 cm snö? puckelpist. en slank vi hit och en slank vi dit och en slank vi som tur var inte in i mitträcket

i torsdags eftermiddag åkte jag och johan till yasuragi för ett dygn av latande. badade i varma bassänger utomhus bastade varmt och doppade oss kallt. tvagade oss och relaxade oss. det var hans present till mig efter att jag slutat berghs. ♥

det var makalöst mysigt. 

johan i vårt hotellrum och hotellfrukosten JA

sen i fredags gick jag på efterfesten till musikförläggarnas pris med clara & josefin på jobbet. clara hade med sin spåkortlek och spådde mig. rimligt festsyssla ändå.  

två väldigt coola personer

min palettbladsstickling som jag fått av yrsa växer och frodas. saknar yrsa.

och stockholm har varit i sitt esse se bild från katarinavägen

i lördags så var jag på ikea med ante. hon ville ha gosedjur.

jag ville ha den här fiffiga lösningen med konsoler och gardinstång för att få ut amplarna från väggen en bit. fiffigt fiffigt

ikeas sötaste förpackningar. tycker de så himla mycket ser ut som leksaksmat.

missade supermånen i dag trodde jag pga moln men tydligen ska den vara ännu större i morgon?! hursom i går var den också PANGFIN och stor.

i går hade jag och sophie bjudit hem lisa på middag hos henne. vi fick en idé att göra det till ett halv åtta hos mig-avsnitt på min snapchat story. 68 snap senare… haha förlåt alla som följer mig på snapchat kunde inte hålla mig från infallet.

vi åt en massa gott hur som helst t ex halloumiburgare med curly fries och shirachamajo och örtsås. japp det var smarrigt.

sen i dag har jag och johan varit på middag med mina päron i vallentuna. är ju fars dag i dag och jag avslutar därför med denna bild på mig och pappsen för ca 22 år sen. väldigt fräsig hockeyhjälm på honom och FUN outfit på mig. världens bästa pappa. 

nu ska jag svara på era kommentarer på de senaste inläggen (ALLTSÅ NI GÖR MIG SÅ GLAD SOM SKRIVER <3) sen byta om till min morgonrock som jag fick på yasuragi och dricka te. *varva ner inför nästa vecka* puss och kram

nu ska jag berätta en historia om något ganska osannolikt som skedde i våras.

i september förra året så stötte jag på den här skjortjackan när jag och sofia av en slump kvistade in på myrorna vid odenplan. med fina små handstygn utsökt färgskala och passform. det perfekta plagget™. stod och velade så länge pga hade verkligen inte budgeten (dagarna innan första csnen efter sommaren ni vet) och stod och dividerade med sofia huruvida detta verkligen var ett praktiskt köp (nej). men till sist så tog jag pengar från mitt sparkonto för att jag inte kunde låta bli den. och som jag älskade den. och ville ha den hela tiden. allt var frid och fröjd mellan mig och skjortjackan. så plötsligt en dag i slutet på januari så fick jag ett mail. märkt med rubriken »jackan«.

Hej Sara!

Vill du veta det sjukaste?

När var 17 år, i maj 2010 måste det ha varit, de varma vårdagarna och kalla vårnätterna innan sommaren när jag gick i ettan på gymnasiet, var jag på fest i Rålandshovsparken. Det var Operation dagsverke-efterfest, alltså den där skol-välgörenhetsgrejen. Fan jag minns inte mycket av den kvällen, det kan vara året efter på samma evenemang då jag hade gjort slut med min kille och var skitleden för det? ? ? Hur som, det spelar ingen roll ju

Jag drack så mycket sprit! Att jag tappade bort min jacka. Alltså jag glömde den på bänkarna i rålis och när jag kom tillbaka var den borta. Jackan var dels asfin, men framförallt var den sydd av min farmor för längesen. Sån jävla tappa bort-ångest och har tänkt på den enda sen dess, tänkte att nån jävla indie-person hade snott den och att jag säkert skulle se den på Baba Sonic snart. Men jag såg den inte 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, fast jag tänkte på den. MEN! 2016 såg jag den, på din blogg……!!!!

OMG tänkte jag. Du skrev att den var från myrorna så den måste ha åkt ut i nån garderobsresningen hos den där indie-(och nu troligen hipster-)personen. A shit.

Nu undrar jag: FÅR JAG KÖPA TILLBAKA DEN? Vad kostade den på myrorna? Jag kan betala mer! Skulle vara så himla evigt tacksam.
Jag fattar också: Att tappat är tappat och köpt är köpt och då är det bara så. 
Men kände ändå att det är värt ett försök.
Tack för fin blogg dessutom!

Önskar, undrar, ber,
Sara

först så trodde jag att det var något elakt himla skämt. skulle jag nu inte mer kunna handla second hand och visa upp utan att någon skulle hävda att det var deras plagg? oerhört osympatiskt jag vet. men älskade ju verkligen det här plagget. så det var nog bara någon sorts förnekelse. jag såg ju på de av sara bifogade fotona och ja. det finns inga materiella värden som överträffar farmorsydda emotionella värden

och visst har även jag varit för ung och för full och tappat bort en två tre kära ting som aldrig kommer tillbaka. skepsisen förvandlades till sorg och hjärtevärme och vilken ynnest att få ge tillbaka en sån förlorad skatt! allt på en och samma gång. jag mötte såklart upp sara (min namne som till på köpet bodde bara några kvarter bort?! vad är oddsen) och den försvunna farmorns jacka var i rätta händer igen efter sex år på vift.

tänk om jag inte hade köpt den där och då! om någon annan utan blogg och någon som kan känna igen hade gjort det i mitt ställe! om sara råkat se sin farmors jacka på stan utan att ha en adress att maila till. vill ändå tro lite på ödet i detta fall.

så makalöst fint att denna blogg har fått ha funktionen att återförena ett älskat gammalt plagg. nu avslutar vi denna lilla solskenshistoria med ett foto som sara skickade mig när jackan var återlämnad till sitt hem. den föreställer jackans skräddare: saras farmor.

när sofia fyllde 25 så gick vi till indio på kocksgatan och åt sushi som var fem av fem. sofia tog deras spicy tuna och jag tog den vegetariska med friterad grönkål bl a. så HIMLA GOTT vill inte äta någon annan sushi än den nu.

i dag fortsätter lyxlivet. jag fick en natt på yasuragi av johan i examenspresent i juni som vi utnyttjar i det mörkaste november vilket känns helt rimligt. nu väntar ett dygn av tvagning och god mat och lugn och ro. ja

den här dagen. säkert närmre en halv meter djup snö och oändligt djup sorg.

som om jorden bara nej sluta nu såhär kan ni inte göra och försökte bädda in oss under det vita mjuka luddiga för att stoppa om. det hjälpte lite för mig i varje fall. på vägen till jobbet blev jag så barnsligt glad av att pulsa fram i den snön. det var ljust och luddigt och tyst och alla påbylsade människor ser så gulliga ut att jag nästan glömde bort att 

nej jag blev påmind så fort jag kom fram något annat samtalsämne finns inte.

tänker på artikeln med rubriken »så pratar du om trump med ditt barn«. en katastrof. en krissituation för småbarnsföräldrar att hantera.

och när två sidor påvisar problem men inte kommer med en klipsk lösning bara smutskastar den andre då vinner den som skriker högst och har kuk.

hur vi lever i våra egna små bubblor. det här att du bara får se de nyheterna du tidigare klickat dig in på gillat delat. att du aldrig behöver mötas av det som är jobbigt och vaggas i din trygga bubbla av bekräftande åsikter.

nej det är klart att vi aldrig trodde att trump skulle vinna för vi omger oss av människor som inte heller vill se honom vinna. läser medier som inte vill se honom vinna länkar satiriska memes eller ritar karikatyrer av honom. får massa likes men vänder ingen.

jag tror att det viktigaste i den här tiden av matematiskt kurerade informationsflöden som bara tröstar oss i stunden klappar oss själva på axeln gång på gång är att när du faktiskt möts av sexismen rasismen idiotin att du faktiskt kan säga att nej. jag håller inte med dig. jag tror att någon utanför kan spräcka en annan persons bubbla. i varje fall sticka ett litet hål och visa att alla tycker faktiskt inte som du. överallt delas det att om vi unga om bara vi fått rösta då! då minsann! jag är bara rädd att saker och ting normaliseras än mer om vi tror att det kommer hända automatiskt

nej jag slutar nu. ska inte försöka hitta på fler fyndiga likheter mellan de massiva mängder snö och det fruktansvärda beskedet jag vaknade till. 

för ett tjockt mjukt lager av det vita har ingenting att göra med den där oberäkneliga fascisten. förutom att de båda två gör att den här dagen kommer jag minnas