historien om farmorns försvunna skjortjacka

nu ska jag berätta en historia om något ganska osannolikt som skedde i våras.

i september förra året så stötte jag på den här skjortjackan när jag och sofia av en slump kvistade in på myrorna vid odenplan. med fina små handstygn utsökt färgskala och passform. det perfekta plagget™. stod och velade så länge pga hade verkligen inte budgeten (dagarna innan första csnen efter sommaren ni vet) och stod och dividerade med sofia huruvida detta verkligen var ett praktiskt köp (nej). men till sist så tog jag pengar från mitt sparkonto för att jag inte kunde låta bli den. och som jag älskade den. och ville ha den hela tiden. allt var frid och fröjd mellan mig och skjortjackan. så plötsligt en dag i slutet på januari så fick jag ett mail. märkt med rubriken »jackan«.


Hej Sara!

Vill du veta det sjukaste?

När var 17 år, i maj 2010 måste det ha varit, de varma vårdagarna och kalla vårnätterna innan sommaren när jag gick i ettan på gymnasiet, var jag på fest i Rålandshovsparken. Det var Operation dagsverke-efterfest, alltså den där skol-välgörenhetsgrejen. Fan jag minns inte mycket av den kvällen, det kan vara året efter på samma evenemang då jag hade gjort slut med min kille och var skitleden för det? ? ? Hur som, det spelar ingen roll ju

Jag drack så mycket sprit! Att jag tappade bort min jacka. Alltså jag glömde den på bänkarna i rålis och när jag kom tillbaka var den borta. Jackan var dels asfin, men framförallt var den sydd av min farmor för längesen. Sån jävla tappa bort-ångest och har tänkt på den enda sen dess, tänkte att nån jävla indie-person hade snott den och att jag säkert skulle se den på Baba Sonic snart. Men jag såg den inte 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, fast jag tänkte på den. MEN! 2016 såg jag den, på din blogg……!!!!

OMG tänkte jag. Du skrev att den var från myrorna så den måste ha åkt ut i nån garderobsresningen hos den där indie-(och nu troligen hipster-)personen. A shit.

Nu undrar jag: FÅR JAG KÖPA TILLBAKA DEN? Vad kostade den på myrorna? Jag kan betala mer! Skulle vara så himla evigt tacksam.
Jag fattar också: Att tappat är tappat och köpt är köpt och då är det bara så. 
Men kände ändå att det är värt ett försök.
Tack för fin blogg dessutom!

Önskar, undrar, ber,
Sara


först så trodde jag att det var något elakt himla skämt. skulle jag nu inte mer kunna handla second hand och visa upp utan att någon skulle hävda att det var deras plagg? oerhört osympatiskt jag vet. men älskade ju verkligen det här plagget. så det var nog bara någon sorts förnekelse. jag såg ju på de av sara bifogade fotona och ja. det finns inga materiella värden som överträffar farmorsydda emotionella värden

4402_1146586657444_2998081_n 10398319_118699918879_2802635_n 1936683_117883534806_3046172_n

och visst har även jag varit för ung och för full och tappat bort en två tre kära ting som aldrig kommer tillbaka. skepsisen förvandlades till sorg och hjärtevärme och vilken ynnest att få ge tillbaka en sån förlorad skatt! allt på en och samma gång. jag mötte såklart upp sara (min namne som till på köpet bodde bara några kvarter bort?! vad är oddsen) och den försvunna farmorns jacka var i rätta händer igen efter sex år på vift.

tänk om jag inte hade köpt den där och då! om någon annan utan blogg och någon som kan känna igen hade gjort det i mitt ställe! om sara råkat se sin farmors jacka på stan utan att ha en adress att maila till. vill ändå tro lite på ödet i detta fall.

så makalöst fint att denna blogg har fått ha funktionen att återförena ett älskat gammalt plagg. nu avslutar vi denna lilla solskenshistoria med ett foto som sara skickade mig när jackan var återlämnad till sitt hem. den föreställer jackans skräddare: saras farmor.

farmor Britt-Marie Nicke farfar Hans Krister och farbror Arne

 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
46kommentarer
  • Detta alltså, hur sjukt och häftigt!! Vad är oddsen liksom?! Ödet <3

    Jenn - forever abroad 2016-12-22 14:25:20 http://jennifersandstrom.se
    Svara
  • MEN FINASTE???

    lovisa 2016-11-18 21:52:58 http://polichinelle.se
    Svara
  • otroligt fint inlägg!

    hilda 2016-11-17 20:59:52
    Svara
  • Blir helt tårögd!!!!!

    Flora 2016-11-16 09:49:30 http://flora.metromode.se
    Svara
  • Åh! Så fin historia! Detta är ju bara en av alla anledningar alla borde köpa kläder och prylar second hand. ALLT bär på en historia!

    Madicken 2016-11-14 20:42:30
    Svara
  • Nääää, men fy sjutton så fint ändå! Det här är en av anledningarna till att jag ÄLSKAR internet och bloggvärlden. Så mycket sparas i arkiven och människor kan komma i kontakt med varandra, bästa grejen.

    Och sista bilden som slutkläm i detta inlägg <3

    Ellen 2016-11-14 09:15:00 http://lindbergellen.com
    Svara
  • finaste jag läst <3

    annie 2016-11-13 20:50:41
    Svara
  • alltså åh va fint <3

    linnea 2016-11-13 17:23:07
    Svara
  • Wow, vad fint!

    Bea 2016-11-13 16:55:21
    Svara
  • så jävla häftigt!!!

    Yrsa 2016-11-13 10:40:08
    Svara
  • Vilken härlig händelse ! Kan föreställa mig lyckan hon kände när hon fick tillbaka den, hur mycket har man inte själv sörjt en del saker som hamnat på villovägar. Sån tur att just du föll för den och bloggade om den och att hon läser din blogg? <3

    BySiri - the life of a creative mind 2016-11-12 23:18:02 http://bysiri.se
    Svara
  • Roligaste om den som hittade den i parken och lämnade in den till myrorna hojtar till nu också. Cirkeln sluten alla komponenter anslutna.

    Melissa 2016-11-12 20:57:21
    Svara
  • Synes hun andre saraen ligner så sykt på deg + at hun også heter sara + at dere elsker samme jakke og at du sa dere bor i nærheten av hverdandre. Sykt. Dere burde bli venner.

    j 2016-11-12 19:39:20
    Svara
  • lägg av vad fint!!!!!!!!!!!!!

    Maria 2016-11-12 16:58:59
    Svara
  • OK lipar nu

    Carina 2016-11-12 13:23:03
    Svara
  • Wow vilken historia!

    Elin Häggberg Teknifik 2016-11-12 11:38:35 http://teknifik.se
    Svara
  • Gu vilken lustig händelse, men så otroligt fint!! Precis som du säger, tänk om någon annan hade köpt den och inte du och så hade hon aldrig blivit återförenad med sin farmors jacka. Så otroligt fint! Så fint av dig att ge tillbaka den också 🙂
    Kram

    Emelie 2016-11-12 10:41:16 http://juniflickan.blogg.se
    Svara
  • nä jag dör vilken fin historia!!! och sista bilden <3

    nora 2016-11-11 19:25:39 http://noraec.blogspot.se
    Svara
  • Men åh! Vilken fantastisk historia! Livet ibland ändå <3

    Fredrikapåvinden 2016-11-11 18:31:20 http://fredrikapavinden.com
    Svara
  • Vilken jävla underbar historia!!!!!

    Siri 2016-11-11 18:00:08
    Svara
  • Alltså, herregud va fint! Jag sitter här med tårar i ögonen och ett leende på läpparna. Såå fint att den fann sin rätte ägare till slut!

    T 2016-11-11 17:45:05
    Svara
  • men va fint! starkt av dig o ge tillbaka den <3 men du som e så bra på o sy kanske kan sy en ny?

    Astrid 2016-11-11 15:49:36
    Svara
    • Svar på Astrids kommentar.

      så roligt att du skriver det för när jag grävde bland min mormors mönster härom dagen hittade jag ett mänster till en nästan identisk! så ska absolut försöka mig på när jag hittar ett fint tyg

      Sara Edström 2016-11-13 21:43:18 http://www.sar.as
      Svara
  • For en fantastisk nydelig fortelling!! Takk for at du delte den med oss 🙂

    Sunniva 2016-11-11 15:49:09
    Svara
  • alltså jag är så blödig, tårarna rann redan INNAN bilden på farmorn kom <33333333333333 bästa!! tack för den här berättelsen!

    Mimmi 2016-11-11 15:41:58
    Svara
  • DET HÄR ÄR JU HELT HIMLA SJUKT JU!!!!!! älskar det, bästa jag hööööört haha HEJA

    linn 2016-11-11 14:10:00 http://linnwiberg.metromode.se
    Svara
  • åh. så himla fin historia. och att farmorn sytt den. <3

    Anna 2016-11-11 14:08:44
    Svara
  • men hjälp vad fint!! håller med de andra, såna här historier får en att tro lite mer på mänskligheten igen! <3

    Amanda 2016-11-11 13:42:40
    Svara
  • Så himla fint!!

    Linnéa 2016-11-11 13:14:55 http://babybel.blogg.se
    Svara
  • Wow wow wow!!

    hanna - ackribi 2016-11-11 11:45:44 http://ackribi.blogspot.se
    Svara
  • Älskar sådana här historier! Så fint och ännu ett tecken på att bloggvärlden kan vara fantastisk.

    Julia 2016-11-11 11:14:43 http://prick.blogg.se
    Svara
  • alltså fy tusan vad fint. undrar vart alla grejer jag har tappat bort nu är.

    rebecca 2016-11-11 11:13:42 http://spaceherosuits.webblogg.se
    Svara
  • Omg så fint!

    Linn 2016-11-11 11:12:37
    Svara
  • Vilken lyckträff! Känslan av att tappa bort eller bli av med något som en håller kärt är så jobbig. Jag tappade bort ett par jättefina vantar på stan för tio år sen, som min mormor stickat till mig och som jag vet att hon lagt ned mycket möda på. Mitt tonårsjag blev förtvivlat, letade överallt jag kunde tänka mig ha tappat dem, satte upp lappar på stan och skickade till och med in en efterlysning i lokaltidningen, men utan resultat. Jag kan fortfarande bli så himla arg och ledsen för att inte nog med att jag klantat mig så finns det förmodligen någon person som går runt med mina fina vantar. Därför är det fint att höra en sån här återföreningshistoria, det gör mig lite mindre bitter och får mig att tänka att mina vantar kanske inte hamnat hos någon illvillig snyltare, utan hos någon som missat mina lappar eller verkligen behövde ett par vantar.

    Anna 2016-11-11 11:05:39
    Svara
  • Alltså wow. Det här är fantastiskt fint att få läsa. Och bilden på farmorn! Är helt starstruck!!

    Tack för att du alltid skriver så bra inlägg och är en så bra inspiration. Det behövs i vinter- och världsmörkret.

    Hedvig 2016-11-11 11:00:35
    Svara
  • Finaste jag hört!!

    Emma 2016-11-11 10:44:47
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!