i dag sätter jag och johan oss i bilen och styr mot göteborg och way out west. senast (och enda gången!) jag varit där tidigare var för fem år sen när jag och andrea var sjutton och åkte bara över dagen för att se mumford and sons och håkan hellströms tioårsjubileumsspelning. vi fick stå längst fram utan att köa på det första och gråta till redan då nostalgiska låtar till det senare + se henrik berggren på anna ternheims spelning. skrev i min blogg: ”har kommit på det bästa sättet att komma i håg hur det kändes under en konsert, ta kort på andy.”
ska se om det fortfarande funkar för anten är såklart med i år igen <3 är ni? ses vi? nu ska det bli dans dans dans krampuss!
älskade den spelningen! (även om man blev lite besviken i efterhand över river en vacker dröm–grejen.. ”den här låten är för er ikväll och kommer aldrig spelas igen” —> alla filmar som satan för att ha ett minne av kvällen —> låten släpps som nästa singel ><)
men vänta för övrigt, för fem år sedan var du sjutton och då var det tioårsjubli för känn ingen sorg, vilket betyder att du var SJU när skivan kom? ändå kul att du bah "redan då nostalgiska låtar", jag menar man kan ju kanske inte ens läsa när man är sju men du var redan håkan-fan? ballt ändå! 😀
haha ja verkligen +1 på det!!!
och nej inte lyssnade väl jag på håkan när jag var sju heller! utan snarare 13-årsnostalgisk hehe <3
gulligaste andrea alltså!! <3 <3 <3 lyllos dig som får se florence + the machine åh. ha det superfint!!
tack chrissy <3