en fredag för några veckor sedan blev jag och mamma bjudna på lunch av min morfars syskon. min morfar dog när mamma bara var arton år och att prata om honom se bilder och få veta hur han var gör att det ändå känns som att jag kommer lite närmre att känna honom. genom andra människors uppfattningar minnen och foton finns han liksom kvar. jag önskar verkligen att jag hade fått träffa honom. vi blev bjudna på champagne  pratade om gamla minnen och åt köttgryta och fruktsallad och jag tycker verkligen om att prata med äldre människor. 

 

på kvällen åkte jag och johan hem till erik och joel och krisztian var också där och vi åt pasta spelade ölspel och jag stickade på min halsduk.