i dag åker jag hem. eller snarare prick nu åker jag hem i detta nu från heathrow flygplats. efter nio veckor av praktik på studio lovelock och nio veckor med ny vardag. nio veckor som före kändes svåra och stora och nästan skrämmande men som och i efterhand bara varit så fullkomligt självklara enkla och övervinneliga. förmodligen (kanske med all säkerhet) är det på grund av de otroliga gästvänliga omtänksamma människor jag fått chansen att omge mig av men också: allt blir mindre på nära håll.

när jag kom hit pratade jag om att det är som att en får en sådan annan inställning till en stad beroende på vilken tid en har den. om du åker på weekend i tre dagar till en stad och har ett pressat schema över allt du vill hinna göra och flänger fram och tillbaka över hela så hinner en liksom inte ta in eller känna kanske på samma vis som om du har tid att ta det i den takt det kommer. göra vad du känner för när andan faller på.

och ändå är det så mycket kvar att göra. så många ställen att dricka kaffe på innergårdar att utnyttja och museum att besöka. så många människor att träffa busslinjer att åka och gator att stega över. tur att jag har något att komma tillbaka till nu så det går att fortsätta låta andan falla på.

nu ska jag ha sommar i stockholm. tack london för att jag fick lära känna dig lite bättre. vi ses igen. snart. <3